Maria Rieck-Müller

1863 – 1955

Maria skrev visserligen redan som ung flicka en teaterpjäs, men hon hade inga egentliga planer på att bli författare. Så dröjde också debuten. Stadsmänniskan Maria fascinerades av livet på landet, det liv hon hade haft tillfälle att betrakta och delta i då familjen bodde på olika orter i Norrland. Hon debuterade 1899 med novellsamlingen Fjällbyfolk – bilder från övre Norrland.

Hennes teman var ända från början ”norrlandsmystiken” och den norrländska naturen, framför allt fjällen och skärgården. Sägenmaterial var ofta utgångspunkten för hennes noveller – hon skrev mest kortprosa. Debutboken fick goda recensioner och hon jämfördes med Pelle Molin. Samtidigt konstaterade man att hon ”långt bättre än Alfhild Agrell undgått den näraliggande faran att alltför troget vandra” i hans fotspår.
Under de tio år som följde efter debuten publicerade hon sju böcker samtidigt som hon arbetade som journalist. 1901 kom genombrottet, romanen Mellan hav och fjäll. Romanen beskriver hur människan präglas av sin uppväxtmiljö. Författaren menade till exempel att klimat och geografi bestämmer människornas sinneslag: ”Den som från barndomen fångats i havstrollets och havsjungfruns garn är otillgängliga för skogsråets och huldrornas lockelser.” Novellsamlingen Gunnar Gran (1903) är en tendensskrift som handlar om motsättningen mellan natur och civilisation.
1905 kom Rieck-Müllers självbigrafiska roman Flyttfåglar. Blad ur fru Sara Stares dagbok.
Boken som numera räknas till hennes bästa, är en verklighetsnära och humoristisk berättelse om en ”rallarhustrus” vardag.

Doktorsgården och andra noveller (1915) har delvis verklighetsbakgrund. Titelnovellen handlar om doktor Platsman, en känd Sundsvallsläkare som verkade i staden under förra delen av 1800-talet.

Maria Rieck-Müller beundrade Pelle Molin och samlade in hans efterlämnade manuskript som hon gav ut under titeln Från Ådal och Nordlandskust (1916). Hon försåg boken med ett ”Förord och ett eftermäle”.

Maria Rieck-Müller fick tillsammans med Olof Högberg i uppdrag att sammanställa hembygdsboken Medelpad och Ångermanland. Läseböcker för skola och hem (1920). Den kom ut i skolupplaga 1921. Första delen riktar sig främst till äldre elever, och del 2 till de yngre barnen. Boken skiljer sig från andra samtida hembygdsböcker genom sina många levande berättelser och sin kulturhistoriska profil. Också andra västernorrländska författare bidrog med texter i antologin: till exempel Alfhild Agrell, Hjalmar Höglund och Ludvig Nordström. I andra delen finns ett särskilt avsnitt om folklore, ordspråk och gamla visor. 1922 kom så Från gångna tider, noveller med motiv från den mellannorrländska skärgården, bilder från det gamla Medelpad och Ångermanland. Berättelsen ”Ett köpmansöde” handlar till exempel om Marias far August Sundberg.

Maria Rieck-Müller hade arbetat med materialet till berättelsen om den avsatte prästen Mikael Fluhr i nästan tjugo år innan texten var färdig att ges ut. Romanen Mikael Fluhr som kom ut i två delar 1927 – 1928 anses vara ett av Maria Rieck-Müllers bästa verk, och det var den roman hon själv värderade högst. Mikael Fluhr tvingas av sin far att utbilda sig till präst; själv vill han bli bonde och bruka sina fäders jord.

För att bidra till försörjningen av den stora familjen arbetade Maria Rieck-Müller som journalist. Efter flytten till Stockholm anställdes hon på Aftonbladet där hon stannade 1905–1911. Hon medverkade bland annat också i Vecko-Journalen och i Nya Idun, och i Fredrika Bremer-förbundets tidskrifter Dagny och Hertha. Hon var en livlig debattör i kvinnofrågor. Av speciellt intresse är Maria Rieck-Müllers engagemang i kulturtidskriften Nordan, en av flera föregångare till Norrländsk tidskrift. Tidskriftens huvudsyfte var att ”höja intresset för Norrland genom att i vida kretsar sprida kännedom om det och vad det kan bli”. ”Norrländska män” hade enats om att ekonomiskt göra det möjligt att ge ut tidskriften. Två kvinnor var redaktörer, danskan Jacobine Ring – också ansvarig utgivare – och Maria Rieck-Müller. Bägge skrev artiklar i Nordan. Valdemar Lindholm var för övrigt en flitig skribent i tidskriften. Utöver två provnummer 1900, utkom Nordan med totalt sex nummer 1901. På grund av sviktande ekonomi lades den därefter ner.

Maria Rieck-Müllers stora intresse var Sundsvalls historia. Någon bok hann hon aldrig skriva, men en längre uppsats om staden ingår i Svenska turistföreningens årsskrift 1912.

Det Rieck-Müllerska familjearkivet förvaras i Medelpadsarkivs samlingar i Sundsvall.
Maria Rieck-Müller avled den 4 december 1955; hon ligger begravd på Sundsvalls kyrkogård.


Tillbaka till Maria Rieck-Müller