Länsbibliotekets logotyp
Tillbaka (förf.)
  Rubrik: Författare med anknytning till Medelpad och Ångermanland
.. .  

Frida Stéenhoff

- den röda doktorinnan -   1865 - 1945

Fakta om författaren

Helga Frideborg (Frida) Wadström föddes den 11 december 1865 i Stockholm. Hennes föräldrar var komministern – och en av grundarna av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen – Karl Bernhard Wadström och hans hustru Helga Louise. f. Westdahl. Fridas far var prinsessan Eugénies själasörjare och vän till drottning Sophia. Dottern fick en påkostad utbildning. Hon var elev vid Statens normalskola för flickor och Åhlins skola i Stockholm; hon gick i läroverk i Neuchatel i Schweiz och studerade målning i Schweiz och i Stockholm. 1886 tog hon den så kallade "lilla studenten" vid Lyceum i Stockholm.
Läs mer...

 

Frida Stéenhoff
Frida Stéenhoff
Om Frida Stéenhoff
(ett urval texter)

Bodil Eriksson, Frida och kärleken. D. 1–2. Mitthögskolan, avd. för kommunikationsvetenskap. Sundsvall, 1984–1985.

Hjördis Levin, "Lejonets unge – Frida Stéenhoff och den nya moralen", Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia. Stockholm, 1986

Ingeborg Nordin Hennel, "Man måste vara mumie för att inte vara revolutionär. Om Frida Stéenhoff", Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Band 2, s. 553–557

Inga Sanner, "Kärleken som kulturproblem. Frida Stéenhoff", Den segrande Eros. Kärleksföreställningar från Emanual Swedenborg till Poul Bjerre, s. 75–77

Beatrice Zade, Frida Stéenhoff. Människan, kämpen, verket. Stockholm, 1935.


Av Frida Stéenhoff
(ett urval)

Romaner:
Det heliga arvet (1902), Öknen (1904), Kring den heliga elden (1911), Ljusa bragder och mörka dåd (1915), Filippas öden (1918) [självbiografi]

Dramatik:
Lejonets unge (1896), Sin nästas hustru. En kärlekstragedi i tre akter (1898), Ärkefienden (1900), Stridbar ungdom (1907), Den vita duvans samfund (1908), Den samla vägen (1910), Kärlekens rival (1911)

Essäer, tryckta föredrag, mm:
Feminismens moral (1903), Den reglementerade prostitutionen ur feministisk synpunkt (1904), Humanitet och barnalstring (1905), Varför skola kvinnorna vänta? (1905), Fosterlandskänslan (1907), Penningen och kärleken (1908), Några ord om protesterna och grundlinjerna i mitt författarskap. Föredrag hållet i Sundsvall den 20 april 1908 (1908), Teatern och livet. Några tankar om dramatisk konst i nutid och framtid (1910), Det nya folket (2910), Minfru, fru eller fröken. Reformförslag (1910), Äktenskap och demokrati (1912), Könsslaveri (1913), Krigets herrar – Världens herrar. Föredrag på internationella Kvinnodagen i Stockholm 1915 (1915)

Artiklar i Tidevarvet:
"Samtal med en puritansk dam och (?) teatern", 1924:1, "Samtal med en libertin om teatern", 1924:3, "Samtal med en borgmästare om prostitutionen", 1924:8, "Ellen Key och Nikodemus", 1924:49, "Babels förbistring. Angående befolkningsproblem och livets nödtorft. 1925:7, "Bör nutidsmänniskan tro på drömmar?", 1925:14, "Vad unnar han henne?", 1925:17, "Tiggarnas läger", 1933:26–27
Frida Stéenhoff skrev även artiklar, recensioner och essäer i Idun, Ord och Bild, Social Tidskrift, Svenska Dagbladet, Brand och Fram.


Citat
Ur Lejonets unge.

Första akten
....

Rektorn:
Er far är livslevande i sina böcker. De är mycket snillrika, men ha det stora felet, att man aldrig kan ta dem till familjeläsning – aldrig sätta dem i handen på en ung flicka. Jag hoppas att ni inte har läst dem alla?
Saga (utbrister)
Skulle jag inte ha läst pappas verk!
Rektorn (generad)
Det pinar mig verkligen på er fars vägnar. Så som han blottar känslor och – annat. – Och hans våldsamhet i uttrycken!
Saga (stolt)
Om ett lejon skriver böcker, talar det naturligtvis om de strider och kraftprov, som ingå i ett lejons tillvaro.
Rektorn (något hånfullt)
Ni tänker er far som ett lejon?
Saga
Ja.
Rektorn (gäckande)
För hans stora, ljusa hår?
Saga
För allt. Hans mod, hans kraft. (Sakta.) Och för att mamma lärde mig det.
Rektorn
Gjorde hon det?
Saga
Hon brukades stryka mitt hår och säga: "manen har du, lilla lejonunge! Har du också hjärtat!"


Tillbaka till sidans början