Projektet Bibliotekssamverkan i Norrland arrangerade tillsammans med Umeå universitetsbibliotek ett seminarium med syfte att skapa kontakt mellan olika bibliotekstyper i regionen och utveckla biblioteksservicen till studenter. Nedan följer en sammanfattning av föreläsningar som hölls under seminariet.

KB-utredningen bryter ner barriären mellan de båda bibliotekssystem men folkbibliotekens fulla uppdrag beskrivs inte (ingick inte i uppdraget) t ex barnperspektivet .. medborgarens rätt till livslångt lärande......det breda perspektivet BM vill ha en gemensam bas, en nationell politik för informationsförsörjning och lärande.
Det är också viktigt med folkbiblioteksföreträdare i de nationella grupper som arbetar inom biblioteksväsendet tex Bibsam och Libris.
BM redogjorde för kulturdepartementets rapport om biblioteksverksamheterna i landet (Om biblioteksverksamheterna Ds 2003:36) där huvudtanken är samverkan mellan bibliotek.
Utredningens förslag till ändring av bibliotekslagen lyder:
7a §
"Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting bör anta planer till biblioteksverksamheterna."
Biblioteken har en lång tradition att samverka med varandra och de frågor hon ansåg viktigast att i en framtid samverka om var:

1. Nationell bibliotekspolitik
2. Fjärrlån
3. Libris
4. Digitala frågetjänster
5. Databaser(Kulda)
6. Fortbildning/Kompetensutveckling
7. Sambibliotek

Följande framtidsperspektiv framhöll BM:

• Ett nytt "Sveriges nätbibliotek" (KB-utredningen).
• Likvärdig tillgång till information och kunskap (Mats Ericson, Sveriges nätuniversitetet, inspiratör).
• Medborgarperspektivet: (Ett bibliotek för alla) (Statens kulturråd).

Hon har tittat på hur pliktlagen från 1661 fungerar idag med tanke på alla samhällsförändringar som ägt rum, t ex högskolornas utbyggnad för en likvärdig tillgång till utbildning över hela landet och hur infrastrukturen vad gäller informationsförsörjning tillgodoses.

Uppdraget gällde alltså att

1. utvärdera KB och dess uppdrag som nationalbibliotek, dvs att samla in, bevara och vårda den svenska litteraturen, samt att göra detta tillgängligt för alla Sveriges invånare
2. utvärdera KB med avseende på hur det fungerar som stöd till utbildning och forskning
3. utvärdera KBs roll i bibliotekspolitiken. Det satsas mycket pengar och mycket görs men kan och bör det göras mer??

Beträffande punkt 1 ovan så har hon tittat på hur gällande pliktlag kan tillgodose detta behov. När den kom till skulle den ge kungen en möjlighet att kontrollera att ingen skrev något stadsfientligt men nu är dess uppgift att

1. främja svensk forskning och utbildning
2. främja demokrati, dvs alla skall ha rätt att se vad som trycks
3. ge människor i framtiden möjlighet att se allt om skrivs om svenska förhållanden

Då det gäller denna punkt 1 så är hennes förslag att i stort behålla systemet med pliktexemplar som det fungerar idag. Möjligen tycker hon att man skall utreda regionalt hur mycket man skall spara av pliktleveranserna ( hon antydde att hon tyckte att man kanske kastar väl friskt).
Utöver det tryckta föreslår GS att man även skall införa pliktleverans 2-3 ggr om året på det digitala material för tidningar , föreningar och myndigheter. Mycket material publiceras ju numera endast på webben och ur kulturarvsynpunkt är ju detta mycket viktigt! KB har på eget initiativ börjat samla in material från den svenska webben mha sökmotorer och detta förfaringssätt tycker GS att man skall behålla..
TPB roll förslår hon skall utredas separat.

För att bevara vårt kulturarv framöver föreslår hon en stor satsning på att digitalisera vårt kulturarv, för att öka vår kunskap om vår historia, underlätta forskning, stimulera ungdomars intresse för vår historia (när nu historieämnet blir kärnämne). Genom digitaliseringen görs vårt kulturarv tillgängligt över hela landet!
Vad skall då digitaliseras? Vilka kriterier skall gälla? En referensgrupp föreslås ange dessa kriterier som kan vara: brukarnas behov, svåråtkomligheten, tillståndet, hur efterfrågat materialet är och tex handskrifter och småtryck. Man kan tänka sig större generella nationella digitaliseringsprojekt som våra äldsta handskrifter, viktiga bildverk, författarskap, tidningar och tidskrifter samt vissa områden ex partiväsende, industrihistoria mm.
GS föreslår även att det upprättas en bevarandeplan till skydd för gamla boksamlingar, dvs de skall ej gallras och ej skingras eftersom de utgör en del av vårt kulturarv.
Beträffande den föreslagna förändringen av bibliotekslagen (DS 2003:66) som Jan Erik Forslund utarbetat, där han föreslår att varje kommun skall utarbeta en biblioteksplan, så ansåg GS inte att detta var tillräckligt. Hon ville istället att man skulle genomarbeta bibliotekslagen ytterligare för att åstadkomma mer genomgripande förändringar. Nöjer man sig nu med detta tillägg finns risk att man inte kan föreslå nya förändringar på länge.

På frågan 2 ovan så anslöt hon sig till Nätuniversitetet Mats Ericssons åsikt att hela landet måste få del av informations- och IT satsningen och att det är en demokratifråga.
Därför föreslår hon att Kb får ett odelat ansvar för biblioteksförsörjningen i landet, och att Kb får ansvar för att ta fram en handlingsplan över hur informationsförsörjningen skall spridas över landet och vad som skall digitaliseras, så att vi får ett kunskapsnät för hela Sverige.
Till sist föreslår hon inrättandet av en Biblioteksportal :Sveriges nätbibliotek och då först blir biblioteken Öppna för alla!

Kb förslås alltså få ett utvidgat uppdrag som ansvarig för alla offentligt finansierade bibliotek och om det förslaget antas blir det juristernas sak att föreslå hur det skall gå till och hur det skall se ut.
När det gäller Nätbiblioteket ligger Sverige efter andra nordiska länder beträffande utvecklingen och detta hoppas hon kan justeras i och med att nya pengar kommer till eller omfördelas.

Till sist uppmanade hon oss alla att avge remissvar, särskilt vi från folkbiblioteksvärlden, eftersom endast 2 röster, Stockholm och Malmö fanns på remisslistan!
Vill ni läsa mer? Läs utredningen och särskilt sammanfattningen i dess början.

Helen Hed Biblioteksservice i norra regionen:

Servicen till distansutbildningen i landet har ökat mycket de senaste åren och tekniska förändringar har gjort biblioteksvärlden mer "genomskinlig" (det är lättare att jämföra verksamheterna) men mindre begriplig! dvs det ser olika ut i olika regioner. HH beskrev olika modeller som tillämpas, sevice gm kommunbiblioteken samt direktsändning till låntagaren t ex och olika modeller har olika för- och nackdelar.
HH förespråkade att man skulle lära av varandra och försöka uppnå en samsyn i verksamheterna, allt för att studenterna skulle få den bästa hjälpen . Hennes erfarenheter var att konkreta samarbetsprojekt gjorde att verksamheterna utvecklades bäst och gav bästa servicen till studenterna. Så samordna och samarbeta mer inom de befintliga nätverken, Lärcentra, UB och KB och lär av varandras arbeten i olika regioner, det var hennes förslag för att förbättra verksamheten! Kan man lösa tillgången till de elektroniska resurserna så behöver vi kanske inte skicka så mycket böcker i framtiden!


Följande frågeställningar togs upp i gruppdiskussioner:

1. Webbsidor - hur ser respektive organisations webbsidor ut när det gäller biblioteksservice? Vilka resurser erbjuds? Till vem? Hänvisar vi till varandras webbsidor? Kommunicerar vi med varandra? Vad vill studenten veta? Är sidorna tillgängliga för alla?
   
2. Policyfrågor - angående fjärrlån, hur vi lämnar ut lånekort, tillgången till elektroniska resurser både för student, lärcentra och bibliotek. Utlån, vem skickar vi böcker till, hur samt kostnad?
   
3. Medieförsörjning - vilka effekter ger medieplaneringsarbetet på kommunbiblioteken? Vad händer med kursbiblioteken på högskole- och universitetsbiblioteken? Låneströmmar? Var finns tillgången till böcker i kommunerna?
   
4. Studenten, vem är det? Finns det fortfarande renodlade distansstudenter? Måste vi kategorisera studenten? Har det betydelse för vår service vilken typ av student det är som kontaktar oss?
   
5. Samverkan mellan olika bibliotekstyper. Vad innebär KB utredningen för oss?

Gruppdiskussionerna redovisades och följande punkter plockades fram för fortsatt diskussion och åtgärd.

Arrangera träffar mellan kommunbibliotek, högskole- och universitetsbibliotek samt lärcentra för att gå igenom information som finns på respektive webbsidor. I detta sammanhang kan även högskole- och universitetsbiblioteken informera om sina elektroniska resurser för kommunbibliotek och lärcentra. Initiativ till träffarna tas av länsbiblioteken i samverkan med högskole- och universitetsbibliotek.

Tänk på att hänvisa till varandras information!

Ett ökat arbete med elektroniska resurser på regional nivå. Kommunbiblioteken bör erbjudas möjligheter till förbättrad kunskap i användning, marknadsföring osv. av elektroniska medier.

Arbeta för en helhetssyn på medieförsörjning – medieplanering.

Fler kontakter, träffar och samtal med lärare som arbetar med distansstudenter för att öka förståelsen för varandras verksamheter och arbetssätt. Ta med lärare när bibliotekspersonal och lärcentra träffas.

Studentbegreppet: uppdelning mellan distansstudent, campusstudent, programstudent, pendlare ska inte ha någon betydelse för servicen som vi tillhandahåller. Finns det en möjlighet till likartat synsätt mellan högskolor och universitet i regionen på hur dessa kategorier behandlas utan att studenten behöver komma i kläm?

Positiva reaktioner inför en eventuell nationell biblioteksportal.

Finns möjlighet till ett gemensamt nationellt lånekort? Är detta något vi kan prova i regionen?

Alla grupper poängterade nödvändigheten av kontinuerliga kontakter mellan kommunbibliotek, länsbibliotek, högskole- och universitetsbibliotek samt lärcentra. Till träffarna bör också berörda lärare bjudas in.

Hur fördelas pengar när universitetsutbildningar utlokaliseras till kommunerna? Jenny Poncin återkommer med information om detta.


Jenny Poncin

Åter till början på sidan.
Åter till startsidan för BIN-projektet.