LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND

Introduktionsträffen den 2 mars på Sambiblioteket i Härnösand av projektet Läsrätt! i Västernorrland, om barns och ungas delaktighet och rätten till berättelsen, blev en inspirerande tillställning. Mycket tack vare deltagarnas stora engagemang men också för det intressanta samtalet Anna-Clara Tidholm och Viveka Sjögren förde om barnperspektivet i bilderboken.

Det blir inspirationsträffar med inbjudna föreläsare och under projektets andra år bokas det in studiebesök till de deltagande projektbiblioteken.
Viktigast är att fråga sig varför och för vem man gör något, inte vad, poängterar Eva. Projektet ska dokumenteras via en s k ning, ett forum på webben, där deltagarna också kan diskutera och utbyta material med varandra.
Läsrätt! genomförs med stöd av Kulturrådets medel för läsfrämjande.

Vad är ett barn?
Enligt NE är man barn upp till 18 år, då man är ”under kontinuerlig tillväxt”, som det uttrycks. I Sverige ratificerades den nu 21 åriga Barnkonventionen 1990 men ännu är den inte lagstadgad, vilket ger brister i t ex de gömda flyktingbarnens läkarvård och skolgång.

De fyra grundpelarna i Barnkonventionen är art 2) Alla barns lika värde, art 3) Att barnets bästa alltid ska komma i första rummet, art 6) Barns rätt till liv och utveckling, art 12) Att barnets åsikt alltid ska beaktas. I art 17 står det dessutom om barns rätt till information och kultur.
Hur får man då reda på vad barn tänker och tycker? Metoder som kan användas är enkäter, intervjuer, referens- och fokusgrupper. Lena Lundgren på Länsbiblioteket i Stockholm har skrivit om sina erfarenheter med fokusgrupper för ungdomar, men här behövs mer kompetensutveckling.

Där har de ett stort ansvar i biblioteksverksamheten med bokurval och program. Vid flytten till nya lokaler nyligen blev de en stor tillgång. Bibliotekarien i Björna, som endast har en halvtid på biblioteket driver också ett café i Björngården och även där är ungdomarna en viktig part.

I sommar kommer några skolungdomar att utbildas och sedan anställas i tre veckor av biblioteket och fritidsgården Sliperiet som s k barnkonventionsambassadörer. De ska jobba med att aktualisera Barnkonventionen i utställnings-, program- och diskussionsform, leta upp folk där de finns samlade på bibliotek, festivaler, campingplatser osv.
Förutom en rutig Pippiväska med innehåll som anknyter till Barnkonventionen finns det numera även en bokhylla med litteratur, både fack och skön, som handlar om Barnkonventionen på biblioteket. I Handlingsplanen för biblioteken i Örnsköldsvik ingår bl a att anlita bokråd som består av ungdomar som regelbundet träffas och diskuterar bokinköp osv.
Det är svårt att få ungdomar att säga vad de tycker men i den fokusgrupp i åk 8, som redan har träffats några gånger, framkom att man önskade sig fräscha böcker och att det är böckerna som ska komma i första rummet på ett bibliotek!

Anna-Clara Tidholm och Viveka Sjögren, författare och bilderbokskonstnärer, var våra inbjudna föreläsare. De samtalade om att stå på barnens sida med text, bild och bok och hela tiden med barnperspektiv.

Vad är en bilderbok, frågade sig Anna-Clara, och tog som exempel den nyutkomna Vad tänker Knodden?. Den har hon illustrerat till George Johanssons text. Hela boken igenom står Knodden och väntar. Hur kan man göra en väntan intressant? Men eftersom han tänker på häftiga saker som t ex dinosaurier får de stort bildutrymme. En av Anna-Claras senaste bilderböcker är Hanna, huset, hunden (2004). Den är däremot en allålders bok, som kan läsas på flera plan. Egentligen gjordes den under en kris i Anna-Claras liv och handlar om det, vilket fått henne att längta efter att göra en helt igenom anpassad bilderbok för vuxna.
Bilderboken är på sätt och vis en kombinerad upplevelse. Man vänder blad och en ny scen öppnar sig, som på teater!

Viveka Sjögrens senaste bilderböcker har titlarna Den andra mamman (2007) och Den dagen (2008).
Den andra mamman bygger på en egen känsla av plötsligt utanförskap. Viveka var på Island med sina barn (som har en isländsk pappa). Hon trodde hon skulle känna sig hemma där men det blev tvärtom. Hon förstod inte språket och de sociala koderna och kände sig som en främling. I boken översätter hon den känslan till en nyinvandrad mamma med slöja, som har två barn och ska på utflykt. Slöjan lever sitt eget liv och visar sig så småningom vara bra att ha.

Motsatsen är de norska bilderböckerna, som har blivit något av förebild för bilderboksskapare av idag. Där väjer man inte för starka, nästan traumatiska, psykologiska utspel. Illustrationerna görs i datorprogram och ibland blir det nästan för mycket moderna grepp med förstoringar av kroppsdelar etc.
Läs mer på allehanda.se

Läsrätt!-grupperna pratade sedan ihop sig och följande projektidéer formulerades:

• Gymnasieungdomar med invandrarbakgrund, hur ser deras tillgång till litteratur ut, deras läsförståelse och bokförmedling, tar vi hand om deras berättelser? Stefan Grip och Olle Bäckström har tänkt ta kontakt med gymnasielärare och bibliotekarier på gymnasierna i länet för ett projektsamarbete.
• Legenden om Sally Jones och Barns smak, att läsa, dramatisera och tillsammans analysera bilder vill barnavdelningen och filialerna på Härnösands bibliotek och Kristinaskolan samarbeta om. Då ingår också att presentera Sambiblioteket för Kristinaskolans elever, få dem att känna sig hemma på biblioteket.
• Vad kan biblioteket tillföra Skapande skola? Är det nyttigt med läsning? Inför Botniabanans invigning 28 aug vill man på biblioteken i Örnsköldsvik tillsammans med Sliperiet arrangera en Barnkulturfestival och försöka nå tonåringarna.
• Att få skolbarn att skriva egna historier t ex mysterier vill man jobba med på Kramfors bibliotek. De skulle sedan kunna tryckas upp och bli bedömda av jurygrupper av barn. Det återstår att fundera ut hur och var elevinflytandet kan komma in.
• Kanonböcker för de minsta 1-3 år väljs ut tillsammans med föräldrar, läslustombud och bibliotek. Tjugo titlar väljs ut till denna lista med böcker som sedan ska finnas på alla förskolor och BVC:n i Sollefteå. Förutom barnavdelningen och filialerna är Anita Johnsson från förskolan i Helgum med i gruppen.
• På Timrå bibliotek vill man få igång sagoberättandet (Rim och ramsor och Pytteböcker) för de barn som är hemma och inte finns på förskola. Lotta Andersson på Timrå bibliotek och Eva Holmström i Söråker kommer ev att samarbeta med detta.

Nästa träff med Läsrätt! blir fredag den 7/5 då Karin Sundström från Regionbibliotek Stockholm föreläser om Bemötande på bibliotek – både servicemanagement och solidaritet!
Eftermiddagen ägnas åt reflektion och planering i grupper.

Rapporterat av Karin Lundquist

Foto Monika Nordin och Eva Nordlinder