| |
Lena Kjersén Edman
| |
Hur beskrivs pojkar och flickor i barn- och ungdomslitteraturen och hur gör man både pojkar och flickor till läsare? Dessa frågor avhandlades när Lena Kjersén Edman föreläste i Sundsvall eftermiddagen den 27 april. Skolbibliotek Mitt hade anordnat föredraget tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvall. Ca 45 deltagare från förskolor, skolor och bibliotek hade samlats i kyrkans centralt belägna församlingshem för att lyssna, reflektera och dryfta litteratur och genus.
|
”Män kommer inte från Mars, vi kommer alla från Afrika”, inledde Lena Kjersén Edman sitt föredrag, förmodligen med en humoristisk blinkning till John Grays på 90-talet så populära Män är från Mars, kvinnor är från Venus, populärpsykologi som inskärpte skillnaden mellan könen. Utgångspremissen denna dag var istället att skillnader individer emellan är så mycket tydligare än en påstådd könsidentitet. Kjersén Edman bjöd därför på en exposé över böcker som bryter med könsschabloner.
Med avstamp i småbarnsåren och bibliotekariefavoriter som Barbro Lindgrens Max napp & Nämen Benny och Eva Erikssons Malla handlar belystes att pojkkaraktärer drar ut på djärva äventyr medan mindre självständiga flickkaraktärer hjälper vuxna. I barnböcker utspelas ofta mänskligt samspel med lätt förklädnad i djurvärlden. Om grisarna Malla och Benny står för tradition så förhåller sig Lena och Olof Landströms får Bu och Bä friare till könsrollerna. Det gör också Inger och Lasse Sandbergs Lilla Anna och Långa Farbrorn och – självfallet – Gunilla Bergströms Alfons, där pappan ensam har föräldraansvaret. Sundsvallsbördiga Pija Lindenbaums succé Gittan och gråvargarna får också godkänt. Inledningsvis blyga Gittan morskar upp sig rejält i mötet med vargarna. Lindenbaums Else-Marie och småpapporna experimenterar okynnigt med papparollen. Lars Klintings barnboksbäver Castor ger sig i kast med diverse praktiska bestyr, bl a i Castor syr (Alfabeta, 1996) och Titti Knutssons Händiga Hanna lagar bilen (Alfabeta, 2005) är förslag till dem som vill att barnen inte skall fasta i ett könsrollstänkande. Barn som redan på BB förmodligen har fått blå eller rosa kläder – man formas tidigt, påpekade Kjersén Edman. Hon tog exempel ur Lena Kårelands bok Modig och stark – eller ligga lågt, där barnlitteratur analyseras ur genusperspektiv.
|
Böcker där ganska veka och utsatta pojkar råkar vara protagonister är favoriter för många ungdomar. Sara Kadefors Sandor, balettlöftet i Sandor slash Ida, Per Nilssons Hjärtans fröjd eller varför inte Ursula Le Guins Att spela människa ger även pojkens perspektiv i känslomässigt brännande lägen i livet. Böckerna, i synnerhet Le Guins, lägger band på grabbigheten, nyanserar och framhåller att vänskap är väl så viktigt som sexualitet. | |
Barn- och ungdomslitteratur som presenterades
|
Denne pojke kontrasteras ofta i dessa ungdomsböcker mot en starkare flicka.
Det gäller också för Hans-Eric Hellbergs på 70-talet rätt utmanande kärleksromaner för ungdom Kram och Puss, (som nyutgivits av Lind & Co för en ny generation)!
Kjersén Edman tangerade också andra genrer. Det har hänt en del med ungdomsdeckaren sedan Enid Blyton och Carolyn Keene. Deckaren har blivit en genre som gör upp med missförhållanden i samhället. I Mårten Sandéns och Laura Trenters ungdomsdeckare är det kompetenta tjejer och killar som tillsammans knäcker deckarnöten.
Fantasy då? I Philips Pullmans prisbelönta trilogi Den mörka materian är flickan Lyra från Oxford hjältinna. Urlegenden för fantasy, ”Arthursagan”, berättas ur kvinnligt perspektiv av Marion Zimmer Bradley i Avalons dimmor. Lian Hearn, författare till rosade Sagan om klanen Otori i tre delar, är en pseudonym för författarinnan Gillian Rubinstein, var Kjersén Edmans exempel på god fantasy.
Lägger man ett tolkningsraster över folksagan, i synnerhet sagor insamlade av bröderna Grimm, så framtonar en traditionell kvinnobild; Törnrosa och Askungen hoppas på sin prins. Men folksagor är tidlösa berättelser om att gå segrande ur svårigheter. ”Det stärker läsaren”, berättade föreläsaren, trots allt en varm vän av sagoberättande.
Birgitta Ingebrand arrangerade dagen på initiativ av Marianne Staaf-Gälldin, biträdande skoldirektör i Sundsvall
| |
Dataspelens attraktionskraft på unga män är välkänd. Krigsspelen ställer saker på sin spets: liv och död, moraldilemman och fatala valsituationer. Vilken är böckernas motsvarighet? John Marsdens slitstarka ungdomsbok Imorgon när kriget kom om ett ockuperat Australien väcker samma frågor, t ex: "Är det rätt att döda?" Att killar vill ha action och tjejer vill läsa om känslor och närhet är en föreställning som många av oss har. Pojkar läser ibland i smyg, menade föreläsaren. Det finns en uppfattning att läsning inte är riktigt manligt. Åtminstone uppfattas det ibland som mer legitimt att läsa "fin"' litteratur, en Strindberg eller en Dostojevskij, och fantasy än ungdomslitteratur om relationer som kille. |
Ungdomslitteraturen platsar visst i litteraturens finrum och fyller en viktig funktion; att som läsare projicera känslor på romankaraktärer och bearbeta upplevelser är möjligt genom ungdomsböckernas tematik.
Papporna är väldigt viktiga förebilder. Alla som arbetar på förskolorna uppmanades att speciellt uppmuntra papporna att läsa för sina barn. Därför kan det ibland vara befogat att man som lärare eller bibliotekarie vänder sig speciellt till en grupp för att hjälpa barnen överbrygga det läsmotstånd som kan finnas. Bibliotekstjänsts Böcker som killar gillar respektive Töser med klös kan vara en källa att ösa ur om man presenterar böcker för en målgrupp av killar eller tjejer. Att göra barnen till goda läsare verkar i sig för att utjämna kunskapsklyftor mellan pojkar och flickor eftersom läsvaneundersökningar, t ex Lärarförbundets undersökning från hösten 2005 om högstadieelevers läsvanor, påvisar att allt färre pojkar faktiskt läser skönlitteratur.
För AV-media i Sundsvall är jämställdhetsfrågor viktiga. De ställde ut AV-material med genustema på föreläsningen.
| |
Konsekvenserna för läsförståelse, resultat på kunskapsprov i svenska och betygsstatistik är uppenbara.
Oavsett vad barnen läser så bör de inte lämnas ensamma med sin läsning. Att samtala om det man läst är oerhört viktigt, och här har vi vuxna förmedlare ett stort ansvar.
|
"Det är inte så att ungdomarna inte vill prata med oss – det vill dom!" Vi bör ha kunskap om det vi vill att barnen ska läsa, då kan litteraturen bli en väg till att samtala om och bearbeta frågor om genus och kön, oavsett ålder.
Birgitta Ingebrand, Ljustadalens bibliotek,
e-post: birgitta.ingebrand@sundsvall.se
Jenny Stenlund, Timrå gymnasiebibliotek,
e-post: jenny.stenlund@skola.timra.se
Kontakta oss gärna om du vill ha litteraturlistan från studiedagen. En lista över barn- och ungdomslitteratur som förnyar föråldrade könsroller!
|
