| . | . | .
|
|
Är det på vinst eller förlust man slår samman ett skol- och kommunbibliotek, för att få ett integrerat bibliotek, ett Allas bibliotek? Frågan ställs i det brev Skolverket och Statens Kulturråd bifogar skriften Allas bibliotek. Skriften , som nyligen skickades ut till landets alla biblioteks- och skolchefer. Länsbiblioteket Västernorrland bjöd in till ett seminarium kring de integrerade biblioteken.
|
Britta Särnmark, gymnasiebibliotekarie i Härryda och Carin Borell, barnbibliotekarie i Sollefteå har båda ingått i redaktionskommittén till skriften. De var inbjudna att hålla i vårt seminarium för skol- och biblioteksmänniskor från Västernorrland och Jämtland.
I redaktionen ingick dessutom Johanna Hansson från Statens Kulturråd, Ann Wiklund från Skolverket och, för att få en lättläst och aptitlig skrift, journalisten Titti Hasselroth.
-Det var bra, tycker Britta och Carin, Titti, som kom utifrån, ställde frågorna som fick oss andra att tänka över en extra gång på det vi uppfattat som självklarheter.
|
|
|
I skriften tar de inte ställning för vad som är bra eller dåligt utan vill ge underlag för fortsatta diskussioner.
För att kartlägga de integrerade biblioteken,gick man ut två och två med bandspelare och ställde likartade frågor till de intervjuade biblioteks- och skolmänniskorna. Man upptäckte ganska omgående att alla funderade i samma banor och hadeungefär samma problem.
- I många fall är det ekonomiska skäl som gör att man slår ihop skolbibliotek med kommunbibliotek. På vissa ställen har man dock haft en mer ideologisk inställning till sammanslagningen.
40% av skolbiblioteken är integrerade i Sverige men varför pratar man så lite om dem? Regeringens skolbiblioteksuppdrag till Skolverket bygger på UNESCOs skolbiblioteksmanifest. Men vad är det integrerade bibliotekets roll - att vara skolans hjärta och hjärna - och folkbibliotekets - att vara samhällets vardagsrum? Får båda rollerna plats i ett integrerat bibliotek?
Förutsättningarna ser olika ut för den lilla filialen som går ihop med skolan och det stora gymnasiebiblioteket som flyttar ihop med kommunens huvudbibliotek. Vad vinner man - ökar bildningsnivån och blir det integrerade biblioteket ett torg och kulturstråk?
|
Britta Särnmark
|
Vad är skolbibliotekets själ? Skolbiblioteket har en bestämd målgrupp - skolpersonal och elever. Medierna ska passa skolan, arbetssättet vara pedagogiskt och samtidigt är biblioteket ett arbetsplatsbibliotek för skolpersonalen. Folkbibliotekets uppgift är att finnas till för alla kommunens invånare, ha medier för alla, vara en mötesplats och förmedla uppsökande biblioteksverksamhet.
Numera går uppdragen in i varandra i ett modernt integrerat bibliotek. Största okunskapen om bibliotekets roll hittar man nog på skolsidan. De vet inte vad de vill ha eller hur skolbiblioteket skulle kunna vara. Grundskolorna jobbar fortfarande som om det endast är skönlitteratur som gäller på ett bibliotek. För att jobba med alla ämnen krävs personal för mer än två timmar per vecka i biblioteket.
|
|
Bättre på att utveckla skolbiblioteksverksamheten har gymnasiebiblioteken varit. Det är där man hittar den största IT kunskapen också.
Det finns bra exempel och dom måste vi ta fram och lära oss något av. Tyvärr är dock de dåliga exemplen alldeles för många.
Carin och Britta har några kärnfrågor de tycker vi ska diskutera på hemmaplan:
|
Vad betyder integrering exakt?
Vem ska ha ansvar, besluta, anställa?
Hur ska den pedagogiska uppgiften skötas?
Vilken övergripande vision ska man ha - hur ska den uttryckas i avtal och praktisk handling?
En grundregel är att ha ett skrivet avtal. Borås och Bollebygds bibliotek har väl fungerande sådana, som de gärna delger andra.
Alla måste bli delaktiga i skolbiblioteket dvs lärarna, bibliotekspersonalen, bibliotekschefen, politikerna, allmänheten och så klart -eleverna!
Var börjar man, som nyanställd skolbibliotekarie, och med vem pratar man?
Karin Lundquist (slutat)
|
Carin Borell
|
|
|
|
|
