Tillbaka till
Länsbiblioteket

Almedalsbiblioteket
ett sambibliotek i Visby

22 september invigdes det nya Almedalsbiblioteket i Visby.
Från den gamla hansastaden innanför murarna kom två riddare i full utrustning ledande sina hästar. På den ena hästen en kvinnlig student och på den andra en liten pojke. Båda lämnade över var sin bok från de gamla biblioteken till invigningstalaren PC Jersild som genom att knyta samman böckerna i ett paket manifesterade sammangåendet mellan folkbibliotek och högskolebibliotek. I det nya biblioteket ingår även länsbiblioteket.

Riddaren och pojken har överlämnat en bok av
Lennart Hellsing
till invigningsförrättaren
P C Jersild


Entrésidan vetter mot staden i glas och gotlänsk kalksten
och en speciell betong som
liknar kalkstenens struktur

Med ryggen mot det hypermoderna och framtidsinriktade biblioteksbygget talade samtliga invigningstalare om sina minnen av det lilla biblioteket, barndomens bibliotek där tystnad rådde och där böcker lämnades ut på nåder till ett läshungrigt barn. Samtidigt stampade ett antal Visbyungdomar otåligt utanför biblioteksentrén för att bli insläppta till internetdatorerna. Vad kommer en invigare av ett framtida bibliotek eller mediecenter att tala om?

Efter invigningsceremonierna som försiggick utomhus släpptes visbyborna in i sitt nya bibliotek, som snabbt fylldes till brädden. Det nya Almedalsbiblioteket var uppenbart efterlängtat trots alla skriverier i pressen och den kritik som riktats mot projektet under planerings- och byggnadsfasen. De som dagen före invigningen deltagit i konferensen "Arkitektur och ambitioner" kunde tacka sin lyckliga stjärna att de fått chansen att i lugn och ro få en förhandstitt på de fina lokalerna.

Den konferens som pågick parallellt med invigningen "Arkitektur och ambitioner" handlade om bibliotekets inre och yttre arkitektur för att anknyta till det pågående arkitekturåret.

Riksbibliotekarien Tomas Lidman, som deltagit som expert i organisationskommittén för ny högskola på Gotland, utgick i sitt anförande från frågan "För vem byggs biblioteken?" Biblioteken, åtminstone högskolebiblioteken, har beskrivit en utveckling från hus för böcker till hus för människor bland böcker. Fokus har skiftat från samlingarna till användarna. Morgondagens bibliotek kommer att hysa fler människor och färre böcker. Användaren kommer att stå som segrare och boken som förlorare, avslutade Tomas L profetiskt.
Christer Malmström, en av arkitekterna bakom Almedalsbiblioteket fortsatte lite på samma linje som Tomas Lidman. Christer ser framför sig ett bibliotek där böckerna har gjort sitt uttåg till förmån för andra lagringsformer av text. För säkerhets skull har Almedalsbibliotekets arkitekter placerat in några väggfasta och inbyggda hyllor vilka en gång kommer att minna om en försvunnen tid. Arkitekterna har utgått från lådformen med en generös foajé som vetter mot Almedalsparken. Exteriört anknyter bygget till inhemska material framför allt kalkstenen.
Utformningen av klimatsystemet i biblioteket är delvis resultat av ett EU-projekt. Värmepumpsystem utnyttjar havsvattnet som kylmedel sommartid och som värmekälla vintertid. Ventilationssystem med låga flödeshastigheter skapar ett "tyst" bibliotek. Luftkanalernas glasväggar gör det osynliga flödena av luft "synliga".

Kerstin Nilsson, författare och pedagog, talade om bibliotek ur barns synvinkel där lokalerna eller vissa delar därav ibland fungerar som inredda bon för besökaren.

Barbro Roos, Kulturrådet klarade av att analysera biblioteksbyggnaders funktion, gestaltning och koppling till verksamhet i avsaknad av sina diabilder som tydligen representerade en alltför föråldrad teknik för detta framtidsbibliotek.

Arkitekten har sett framför sig
ett framtida bibliotek utan traditionella böcker.
För säkerhets skull har några
väggfasta hyllor byggts in för
att nån gång i framtiden minna om den tid när bibliotek i huvudsak innehöll böcker.

Claes Caldenby, arkitekt och professor i arkitekturens teori, höll dag två en intressant föreläsning om att läsa stadens arkitektur och hur arkitekturen i sig själv kontinuerligt skriver stadens historia.

Margareta Jonsson, författare och fotograf, visade avslutningsvis att världsarvet Visby även kan vara svindlande vackert vintertid i snö.


Biblioteket

Så till själva biblioteket. Eftersom digitalkameran var flitigt använd får bilderna med kommentarer stå för presentationen av biblioteket.

I snörräta rader står de danska BCI-hyllorna. Snålt tilltagna ytor har tvingat personalen att tränga in mer hyllor än vad miljön egentligen tål. Kontrasten mot den luftiga och generöst tilltagna foajén känns tydligt när man kommer in i själva biblioteket. Den låga takhöjden har inte medgett någon hyllbelysning. Takbelysningen är förutom fönstren den enda ljuskällan. Detta har styrt hyllplaceringen. Det ljusa golvet hjälper till att reflektera ljuset mot hyllorna.
Barnavdelningen ligger strategiskt direkt en halvtrappa upp från foajén. Den fina rundeln som utvändigt fungerar som en cirkelrund inbyggd bokhylla gömmer på insidan ett spännande sagorum ovanligt rikt utrustat med belysning och scenografisk utrustning.

Den cirkelrunda konstruktionen bryter på ett fint sätt bokhyllornas strängt rätlinjiga utplacering.
Mot foajén till har man byggt en trappa eller gradäng för barnen som publikplatser eller läs-/lekplatser. Trappan är en fyndig lösning av dispositionen av en yta som eljest varit svår att utnyttja. men rumsligt känns arrangemanget som en efterkonstruktion.
Den vänstra bilden visar de specialbyggda utrymmesbesparande bilderbokstrågen. Trågen har en utdragbar låda i golvnivå som medger maximalt förvaringsutrymme.

Expeditionsdiskar och in- och utlåningsstationer är designade av företaget Avista. Biblioteket har tre utlåningsautomater men räknar ända med att 40 % av lånen ska gå över automaterna. Diskarna är alla höj- och sänkbara och i en ganska stram design. Inget överdrivet stort utrymma innanför diskarna. Bilden är tagen från trappan till övre biblioteksplanet.
Man har satsat ordentligt på datorer i huset. Ett fyrtiotal publika datorer finns i huset på de olika våningarna. Vissa är reserverade för informationssökningar i katalog och databaser och vissa är öppna för internet. Stor möda har lagts ned på arbetsmiljö och säkerhet. Alla datorer är försedda med platta skärmar. På bilden nedan till höger ses fastsättningen av skärmen som tilllåter att man varirerar läsavståndet till skärmen. De mest attraktiva och tilltalande datorstationerna ligger på det övre biblioteksplanet vid balustraden mot foajén med en vidunderlig utsikt ut över Almedalsparken.
Bibliotekspersonalen hade vid tillfället för invigningen inte helt bestämt vilka datorer som det skulle finnas vissa förhållningsregler för vad gäller användningen. Biblioteksbesökarnas beteende vid datorerna den första tiden kommer att styra vilka begränsningar man kommer att lägga på anvädningen av datorerna.
Almedalsbiblioteket är ett modernt byggnadsverk som på samma gång kontrasterar mot den omgivande gamla världsarvsstaden som det väl smälter in i hamnmiljön. Arkitekterna för biblioteket har medvetet unvikit äldre stilpastischer.
För den som kommer in i bibliotekets foajé upplevelsen av rymd och ljus är så påtagligt att övriga biblioteksytor kan verka hoptryckta och lite trångt möblerade. Mycket arbete har, märker man, lagts ner på inredning in i detalj. Möblemanget ger ett stramt och tidlöst intryck men vinner i längden.
I foajén har man försökt att göra kopplingen till biblioteksverksamheten tydligare genom att placera ut ett antal fyrsidiga hyllor innehållande bibliotekets poesisamling. Vid sittplatserna i närheten av poesihyllorna finns dagstidningarna som exponeras i ett vågformat väggfast exponeringssystem.
Besök Almedalsbiblioteket när ni har vägarna förbi och Gotland i sig är ju som alltid värt ett besök.

Roland Tiger
Läsplatserna i foajén. Bilden tagen från balustraden på övre biblioteksplanet.

Åter till sidans topp.