| . | . | .
|
Länsbiblioteket Västernorrland bjöd in till en nationell konferens om tillgänglighet 26-27 februari 2004 i Härnösand. Dagarna tog sin utgångspunkt i det fina Äppelbiblioteket i Sambiblioteket och samlade närmare 80 deltagare.
Vi bad två nyutexaminerade bibliotekarier att med sina fräscha blickar och en digitalkamera följa konferensen. Här nedan följer Sandra Levins och Nils Troselius rapport från dagarna.
Konferensens första dag inleddes av Sambibliotekets tre bibliotekschefer som lite kort berättade om hur de önskar att biblioteket utåt sett ska vara en organisation, trots att det egentligen är tre organisationer under samma tak.
Karin Lundquist (slutat) tog vid, och berättade sammanfattande om bakgrunden och inspirationen till Äppelbiblioteket. Om den snåriga proceduren det innebar att få biblioteket till stånd bl.a. genom att sammanställa referensgrupper som skulle komma med förslag om åtgärder för att på alla tänkbara sätt förbättra och anpassa bibliotekets miljö så att det var en passande miljö för alla barn att vistas i.
Ulla Palmér fortsatte därefter att tala om Äppelbiblioteket, om hur det såg ut från början, vilka tankar som personalen hade inför detta projekt. Ulla berättade hur de kom att inse hur viktigt det var att låta äppelbiblioteket tillhöra det resterande biblioteket och inte skilja dem åt. Och hur inte bara barn, utan människor i alla åldrar drogs till äpplet, vilket ledde till den positiva effekten att de fick möjlighet att lära sig mer om olika handikapp. Ulla uttryckte en förhoppning om att denna konferens kanske skulle leda till en slags avstamp för vidare utveckling, utveckling både vad det gäller att få inspiration till den tekniska supporten samt att få idéer om förändringar/förbättringar om själva äppelhyllorna.
Efter Ulla var det Kerstin Ånäs tur att berätta om projektet Utmärkt K-tillgänglighet som pågår för fullt. I landet pågår just nu ett påtagligt arbete med att förvandla landets alla otillgängliga platser där det finns kultur att ta del av, till en mer inbjudande plats för alla, alltså oavsett om dina ben fungerar som de ska, eller om du måste sitta i rullstol så ska du ha möjlighet att kunna bevista dessa platser. Kerstin berättade om målet som är att år 2010 skall alla ändringar vara klara i Sveriges alla bibliotek.
|
Nästa föreläsare var Märta Tikkanen som kom för att berätta om sin bok ”Sofia vuxen med sitt MBD”. Märta Tikkanen var en fascinerande kvinna som berättade om sin dotter på ett roande och fängslande sätt. Trots att jag är relativt oinsatt i ämnet så fann jag att det Märta berättade var oerhört intressant, delvis mycket på grund av hennes förmåga att fängsla publiken med sin berättarteknik. Märta Tikkanen berättade om hur hon kämpat under så många år för |
| 
Märta Tikkanen och Sofia
|
Sofia och hennes möjligheter i samhället, om hur Märta startat en MBD förening i Finland "ADHD förbundet" som har fått en enorm genomslagskraft. Det var en mycket bra föreläsning och lämnade nog ingen oberörd, jag lämnades inte oberörd i alla fall.
Efter lunchen var det Eva C Johanssons tur på scen. Eva är projektledare från Västra Götaland och hon berättade om projektet 110% tillgänglighet, ett projekt som går ut på att göra kulturen tillgänglig för människor med funktionshinder. Detta går alltså in lite på det Kerstin Åsnäs talade om tidigare. Eva började med att berätta lite om sin egen bakgrund, om sin sjukdom och om hur hon kom att hamna där hon är i dag. Eva reser runt och håller föreläsningar, förutom att jobba med detta projekt och det märks att hon är en van talare för hon lyckas fånga publikens intresse redan från början.
|
Eva öppnade mina ögon, som person utan funktionshinder tenderar man ibland att missa uppenbara saker, som de problem en hockeymatch kan innebära för en funktionshindrad till exempel. Det är så många små saker som kan te sig triviala i vardagen för människor utan några funktionshinder, men som i verkligheten kan vara oövervinneliga för dem som inte kan förflytta sig utan en rullstol. Det är detta som projektet 110% tillgänglighet går ut på i stort sett, att åstadkomma ”ett samhälle för alla”. |
|
Eva C Johansson
|
När Eva talat färdigt fick vi ta del av Mona Edwall Wiklund och Thord Bäckmans erfarenheter från specialpedagogiska institutet. De berättade om bakgrunden till specialpedagogiska institutet och hur de gått från att vara riktade till vissa funktionshinder och vissa åldrar till att nu omfatta alla funktionshinder, samt barn, ungdom men även vuxna. Vi fick reda på att organisationen finns över hela landet med ett gemensamt kansli i Härnösand.
En stor del av verksamheten går ut på att ge stöd och råd till skolorna, och har även en läromedelsavdelning som anpassar, utvecklar och säljer läromedel för elever och vuxenstuderande med olika former av funktionshinder. Specialpedagogiska institutet arbetar för skolorna, de vill att alla ska ha möjlighet till likvärdig utbildning, rätt till särskilt stöd, lika bemötande, full delaktighet, tillgänglighet, samt ha jämlika villkor. De strävar kort sagt efter en skola för alla. Till detta kan man säga att de brinner för att man som individ ska bedömas utifrån vad man kan snarare än att bedömas utifrån vad man inte kan.
Britt Nedestam |
|
Sist men inte minst fick vi ta del av Britt Nedestams kunskaper och erfarenheter när det gäller anpassad litteratur för barn och ungdom med funktionshinder. Britt hade med sig en dam vid namn Inese Bancevica som förestår Lettlands motsvarighet till Centrum för lättläst. Tillsammans håller Britt och Inese på att utveckla ett samarbete mellan Sverige och Lettland.
Britt berättade om sin nya bok ”Vi vill också läsa!” och gick igenom den kapitel för kapitel på ett väldigt bra sätt
|
genom att inte bara tala om innehållet i de olika kapitlen, utan även visa åhörarna exempel på den litteratur hon tar upp i boken. På så vis fick vi alla en inblick i den mängd litteratur som finns i olika former för att passa de olika funktionshindren. Några exempel på dessa böcker var bliss-böcker, flano sagor, pictogram och känselböcker, samt doftböcker som jag personligen inte visste fanns. På det stora hela var det en innehållsrik och givande dag med många nya intressanta saker som fångade min uppmärksamhet.
Sandra Levin
Mingel med buffé och tango
 
Den andra dagen av Äppelkonferensen inleddes av Jenny Nilsson, barnbokskonsulent vid TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket). Jenny berättade om hur man arbetade för att tillgodose allas rätt till böcker och inledde med en beskrivning av hur talböcker kan underlätta t.ex. dyslektikers läsutveckling. Teknikutvecklingen har gjort det lättare för personer med olika former av funktionshinder att få ta del av läsandets lust och glädje. DAISY (Digitalt Audiobaserat InformationsSystem) som utvecklats i samverkan mellan TPB och Labyrint för att sedermera bli världsomspännande standard har kommit att innebära en rad fördelar för brukarna. Det kan i sammanhanget nämnas att Västernorrlands landsting ligger i täten vad gäller förskrivning av Daisy-spelare.
Jenny Nilsson informerade även om Barnens TPB där det bland annat finns spel för synskadade som även visat sig lämpliga för barn med autism. En nyhet som hälsades med glädje av de församlade var en förestående ändringen i upphovsrättslagen som kommer att innebära att talböcker får framställas av litteratur som redan finns tillgänglig som ljudböcker, vilket i dag inte är fallet.
Ett uppskattat inslag var den roande och tankeväckande pjäs om de svårigheter som kan möta invandrare och synskadade i kontakten med det svenska samhällets byråkrati. Aktörerna var Lidija Djeric, talboksansvarig vid Sambiblioteket och Kamal Suleimani, ombudsman från SRF Ångermanland. Den muntra stämningen tilltog när Kamal delade med sig av sina stundtals dråpliga hågkomster från sitt liv som invandrare och synskadad i Sverige.
Ulf Lenneståhl från Centrum för flexibelt lärande berättade därefter om läromedel på teckenspråk för vuxenstuderande. I samarbete med Specialpedagogiska institutionen driver CFL utvecklingsprojektet LOTS i syfte att öka förutsättningarna för vuxna döva med teckenspråk som förstaspråk att delta i vuxen- och fortbildning. Ulf förevisade teckenspråksportalen Teckenwebben som administreras av Sveriges Dövas Riksförbund med bidrag från CFL. Ett annat IKT-baserat hjälpmedel som framtagits inom ramen för LOTS-projektet är teckenspråksforumet Signforum.
Dagen avslutades med en promenad till Kristinaskolan där lunch serverades. Med hela Norrland som upptagningsområde är Kristinaskolan en av de regionala specialskolor som tillsamans med centralkansliet i Örebro utgör Specialskolemyndigheten, SPM. Efter en förevisning av skolans lokaler och bibliotek återsamlades alla i aulan där rektor Bengt Danielsson berättade om verksamheten. Kristinaskolan har både teckenklasser med teckenspråk som första språk och hörselklasser med svenska som första språk. Bengt Danielsson framhöll att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla båda språken parallellt. Möjligheten till spontan kommunikation i en teckenspråkig miljö befrämjar elevernas känsla av delaktighet och samhörighet. Rörelse, drama och rytm utgör en viktig del av skolans verksamhet och som avslutning på en i allt lyckad och lärorik konferens fick deltagarna uppleva den med högtalare inbyggda under golvet specialkonstruerade aulans formidabla akustik.
Nils Troselius
2004-02-28
|
|
Äppelkonferensen om tillgänglighet 26-27/2 2004