| . | . | .
|
| |
|
I år fyller studiecirkeln 100 år. På Bildningsförbundet Mittnorrlands årsmöte häromdagen fick förra bibliotekschefen Maj Jonsson i Kramfors motta ett blankpolerat silveräpple, som förtjänsttecknet att i "sann folkbildningsanda genom åren verkat för att knyta folkbiblioteket till folkbildningen genom kulturarrangemang och studiecirkelverksamhet".
|
Maj är numera pensionär men fortfarande mycket aktiv i studiecirklar inom hembygdsforskningen och föreningslivet. Hon blir ofta inbjuden att tala om de stora ådalsförfattarna. Det gör hon med stor litteraturkunskap och entusiasm. Speciellt framhåller hon alltid de något bortglömda kvinnliga ådalsförfattarna Runa Olofsson och Maj Olsson i sina föreläsningar.
Egentligen är det Oscar Olsson, skomakarsonen med det praktfulla skägget, som är studiecirkelns pappa. Det var han som höll i studiecirkel nr 1 1899-1902. Som aktiv medlem i arbetar- och nykterhetsrörelserna trodde han på självbildningen, att varje människa under gynnsamma omständigheter skulle kunna locka fram sin inneboende kraft och förmåga att ta till sig kunskap och utveckla färdigheter i en ständigt pågående process, i ett, som vi säger nu: livslångt lärande. |
|

Maj Olsson med sitt pris
|
Tanken var att alltid börja en studiecirkel med en föreläsning, som väckte intresse och lust för ett ämne. Därefter skulle man ägna sig år egen läsning och fördjupning i ämnet, för att slutligen i cirkelform bearbeta kunskaperna i diskussionsform.
Lagom till hundraårsjubileet har Folkbildningsförbundet kommit ut med en liten läckert illustrerad skrift Röster mitt i verkligheten (Illustratör Pia Koskela och författare Josefin Ekman) där 22 studiecirkelmänniskor med olika åldrar och intressen presenteras.
-Genuin folkbildning ska inte komma med färdiga svar. Då är det inte utbildning utan liknar mer propaganda. Utbildning ska ge nya kunskaper så att egna slutsatser kan dras, säger Göran Persson och ser finurlig ut i collagebild med granskog och människor runt ett studiecirkelbord som bakgrund.
Josef Fares, regissören till Jalla! Jalla! är också förespråkare för studiecirkelverksamhet. Det var hos Studiefrämjandet som han en gång fick chansen att lära sig filma.
Vår tids riktigt store folkbildare och studiecirkelräv är förstås Bengt Göransson, 69 år idag och frivilligarbetare på ABF i Stockholm. Han har varit kultur- och skolminister och sysslat med folkbildning inom nykterhets- och arbetarrörelsen i hela sitt liv. Nu senast var han ordförande i demokratiutredningen.
-Studiecirkelns grundidé är gemenskapen, att få människor att diskutera och inspirera varandra att ta reda på hur saker och ting hänger ihop. Det har stor betydelse för demokratin, menar Bengt Göransson, för utan kunskap kan folket inte påverka.
Även i vår vilsna tid med ett överflöd av information, teknik och valmöjligheter behöver vi diskussionerna och gemenskapen i en studiecirkel. Tekniken kan dessutom bli ett extra plus för de glesbygdsboende, funktionshindrade och de som jobbar på osociala tider. Med studier på distans, chatten och e-posten kan man mycket väl hålla en studiecirkel igång.
-Man brukar säga att det är vad man upplever fram till 10 års åldern som ligger till grund för hur man ser på omvärlden. Morgondagens makthavare växer upp med helt andra spår än dagens tomgivande 40-talistgeneration.
|
|
Bo Toresson
|
|
Hur kommer de att se på folkbildningen, frågar sig ordförande i Folkbildningsrådet Bo Toresson, som är årsmötets huvudtalare. Med vår hundraåriga tradition av folkbildning tycker vi det är så självklart att kunna gå med i en studiecirkel, läsa vidare på en folkhögskola och använda oss av ett folkbibliotek men så är det inte i övriga världen.
|
-Folkbildningen skulle kunna bli Sveriges morgongåva till Europa, föreslog en fransk professor då Sverige blev medlem i EU 1995.
Trots drastiskt minskade bidrag från stat, landsting och kommun genomförs varje år 320 000 studiecirklar i Sverige med totalt 2,7 miljoner deltagare, vilket gör den hundraåriga studiecirkeln till en i högsta grad levande, pigg och utvecklingsbar jubilar!
Karin Lundquist (slutat)
|
|
|