LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND

-Du får inte provocera pappa, säger tonåriga Francesca och hennes lillasyster till mamman i Joyce Carol Oates ungdomsroman Vilda gröna ögon (Bonnier Carlsen). Det är när mamman inte längre ställer upp som kuttersmycke till sin man, den kände programledaren på TV, som den flotta villan i det lyckade bostadsområdet blir en mycket farlig plats att vara på och pappans charmiga leende förbyts till ett varggrin. En våldsverkare och psykopat kan få alla att ängsligt tassa på tå även Francesca. Men inom henne börjar en andra natur att vakna. Det är den med de vilda gröna ögonen, som ser allt och till slut vägrar underordning. Den lyckliga familjefasaden är bara en yta och den spricker så småningom. Först då får de överlevande en chans att andas.
Joyce Carol Oates är mästare på att skildra amerikanska familjedrömmar som går i krasch. Hennes roman Det var vi som var Mulvaneys (Albert Bonniers förlag) börjar med en bild av idel tomtebolycka med pappa, mamma, fyra barn, hundar, katter och hästar på gården High Point upstate New York. Det är lillbror i familjen som berättar. Genom hans barnögon ser vi hur katastrofen närmar sig och blir ett faktum den dag då hans vackra storasyster, hejarklacksledaren, våldtas på en skolbal av en bortskämd, rik slyngel. Familjeidyllen trasas sönder av hämndkänslor, skuld och skam. Men som i många av Joyce Carol Oates böcker infinner sig i slutet en känsla av befrielse och att livet trots allt går vidare.

Paul Austers Orakelnatten (Albert Bonniers förlag) handlar också om familjehemligheter som gnager och väntar på att avslöjas. Då Sidney Orr lämnar sjukhuset efter en längre tids sjukdom minns han inte längre vem han är. Men så småningom vet både vi som läsare och Sidney själv att han är en tämligen ung och ganska okänd författare, gift med Grace och vän med den äldre väletablerade författaren John Trause. För att hämta krafter och få lusten till skrivandet tillbaka, tar han sina dagliga långpromenader genom New York. På en av sina vandringar stannar han till framför en kinesisk pappershandel, går in och fastnar genast för en vackert blåpärmad anteckningsbok. I den börjar han skriva ner en lång och invecklad historia om en förläggare som läser en bok med titeln Orakelnatten. Berättelsen i berättelsen tätnar till en deckarintrig av klassiskt Dashiel Hammet-snitt och någonstans mitt i den urskiljer Sidney Orr parallellerna med sitt verkliga liv. Han ser på hustrun Grace och vännen John med nya ögon. Uppför de sig inte väldigt konstigt? En telefonkatalog från Warszawa 1938 får stor betydelse liksom Johns gangsteraktige son.
Paul Auster ger inga avslutande svar på den här historien. Det finns inga sådana och inget orakel att rådfråga heller. Svaren kan var och en bara hitta hos sig själv skriver Sidney Orr i sin blå anteckningsbok.

Joyce Carol Oates och Paul Auster är debutförfattaren Cecilia von Krusenstjernas stora förebilder. Det avslöjar hon i en intervju i Svensk bokhandel då hennes egen bok En spricka i kristallen (Bonnier Fakta) skulle komma ut. Lustigt nog fanns de alla tre med på bokhandlarnas rankinglista av bästsäljare från förra året.
En spricka i kristallen är lite grand som att titta in genom nyckelhålet hemma hos familjen Gyllenhammar i Göteborg. Cecilia von Krusenstjerna är Per G Gyllenhammars äldsta dotter och som sådan har hon aldrig tyckt sig passa in i societeten. Med sina tjocka lår, kärlekshungriga utspel och alla misslyckade studier och jobb har hon alltid känt sig helt fel. I boken heter hon förstås inte Cecilia utan Suss. Det är en nyckelroman och en omskrivning men det räcker ändå inte till för att hindra henne att bryta det värsta tabut man kan göra i en hårt mediebevakad och kontrollerad överklassfamilj. Där avslöjar man aldrig vad som egentligen pågår bakom den fina fasaden! Här är det männen som styr med sneda arroganta leenden och kvinnorna som verkställer. En bild som dröjer sig kvar är när den olyckliga, tilltufsade Suss dyker upp vid Park Avenues avspärrning. Hon får ögonkontakt med sina festklädda föräldrar som just är på väg in tillsammans med övriga höjdare i göteborgsnoblessen. Deras ögon fylls en sekund av oro blandat med förakt men glider sedan snabbt åt sidan.
Konstnären Charlotte Gyllenhammar är lillasyster till Cecilia von Krusenstjerna. Hon har just nu en stor utställning på Kulturhuset i Stockholm. Den handlar mycket om yttre och inre rum, om barndomsminnen och att gå ut ur sitt gamla vanliga jag och få spela rollen av någon annan, häftigare person t ex David Bowies androgyna och utlevande Ziggy. I utställningen finns även resterna av ett rum som sprängts i bitar. Det ser våldsamt och mycket hotfullt ut men kanske måste man göra så - spränga alla falska, trasiga familjeidyller för att uppnå befrielse av att kunna gå vidare på egen hand!


Karin Lundquist (slutat)