| . | . | .
|
Hur ser framtidens bibliotekarie ut? Välutbildad, flexibel, god pedagog, nyfiken, stresstålig..., olika egenskaper som brukar nämnas. Konferensen "Framtidens bibliotekarie" är tänkt att hålla kåren a jour med vad som händer inom olika områden av vårt yrke och ge några konkreta knuffar i rätt riktning. Ett drygt femtiotal deltagare hade mött upp, fast om publiken var representativ för framtidens bibliotekarie, så kommer dennes medelålder att fortsätta vara rätt hög.
De tre dagarna spände över ett brett område och någon röd tråd kunde jag inte finna. Ena timmen var det biblioteksplaner, andra Internet-kunskap, ena stunden en beskrivning av Lunds universitets biblioteks omorganisation, andra spännande tankar om biblioteket som den "tredje platsen". Själv spretade jag avslutningsvis iväg åt ytterligare ett håll med en föreläsning om Sambiblioteket i Härnösand.
Konferensen inleddes med en eftermiddag om biblioteksplaner. Eftresom jag hört Norrtälje-folket med Kerstin Ericsson i spetsen tidigare, så valde jag istället att närvara vid vår egen kurs i avancerad Internet-sökning, på hemmaplan.
Därmed blev min första timme i salen mötet med Bo Strömstedt på onsdag morgon. "På spaning efter den 29:e bokstaven" var en fantastisk stund, inledningsvis personlig, där Bo Strömstedt berättade om sina "3 ordskolor" (den finlandsvenska, den skånska och den "finskånska" från Lund), för att sedan med det svenska språket som grundtema röra sig hemtamt bland våra stora författare, från storvulet 1600-tal till Astrid Lindgren. Bo Strömstedt är en gudabenådad föreläsare som med inlevelse berättar och reciterar med både känsla och humor. Öviksgänget i publiken gjorde efteråt ett förnyat försök att få Bo till "Örnlitt", hoppas att de lyckas.
Årets bibliotek är Kungsbacka bibliotek. Kulturchefen Margareta Lundberg skulle berätta varför. Att marknadsföra sitt bibliotek, att sätta upp mål för det man gör och att följa upp dem. Jag har hört Margareta vid ett tidigare tillfälle och vet att hon är en viljestark och kreativ person, så jag hade väldigt stora förväntningar.
Kanske var det just därför som det blev litet av en besvikelse. Visst är det charmigt med improvisation, visst kan man ryckas med av optimism och visst fanns flera guldkorn i det hon sa, men samtidigt blev jag besviken över att så mycket utlovat inte hanns med (t.ex. varför man blev Årets bibliotek). En litet oproffsig föreläsning av en person som jobbar just med genomarbetad marknadsföring.
Johanna Hansson från Kulturrådet pratade om folkbibliotekets roll i det livslånga lärandet. - "Gör en SWOT-analys" uppmanade Johanna, dvs ta reda på din styrka, dina svagheter, hotbilder och möjligheter. Tänk sedan i nya banor! Vi säger då och då att man skall göra om en lärartjänst till bibliotekarie i skolan, "men hur ofta säger vi att man skall omvandla en bibliotekarietjänst på ett folkbibliotek till en lärartjänst?"
Samverkan var ett nyckelord i Johannas föreläsning, samverka med andra bibliotek, med organisationer och myndigheter och med andra professioner.
Inger Eide-Jensen, konferencier med sällsynt förmåga att hålla samman denna disparata tillställning, tog fasta på detta tema och talade om "Det multikompetenta biblioteket". Kändes skönt med dessa ord för en som senare skulle prata om sambibliotek.
Annars imponerade Johanna även på mig med att vara den första föreläsare jag sett som med sin klädsel så snitsigt matchat sina egna OH-bilder. :-)
Catta Torhell redovisade Lunds universitets biblioteks omfattande organisatoriska förvandling, och hur det kommer att påverka internt inom universitetet, men även utåt mot resten av Biblioteks-Sverige. Själv är jag sedan en tid tillbaka imponerad av det som sker på IKT-sidan där. Man arbetar med integrering av bibliotekets resurser i de gemensamma systemen, samtidigt som man ger möjlighet för användaren att välja ut det som intresserar honom och bygga en egen bibliotekswebbplats.
Catta pekade gärna på paradoxerna i dagens biblioteksvärld. Vi bygger nya bibliotek samtidigt som vi söker lägga ut våra tjänster elektroniskt så att folk inte skall behöva komma till de nya biblioteken. Vi satsar hårt på användarundervisning och bibliotekspedagogik, samtidigt gör vi våra webbtjänster enkla och självinstruerande. Vi utveckalar centrala bibliotekstjänster för hela landet samtidig som vi vet att låntagaren önskar personliga och individuella tjänster. Inte undra på att vi känner oss splittrade ibland och att våra resurser inte alltid räcker till.
Sen intogs scenen av Sven Nilsson, bibliotekskonferensernas ständige visionär och teoretiker. Det kom att handla om "rummet och platsen". Rummet som det fysiska rummet i form av samlingar, personal, logistik och teknik, och som tankerummet (verksamhetens "kultur", gränser och möjligheter)
När det gällde "platsen", så kan man se biblioteket som ett bra exempel på "Den tredje platsen", inte hem och inte arbete. En neutral frizon, tillgänglig och bekväm, inspirerande och berikande, med plats för samtal och avkoppling. Här fanns många av de tankar som framfördes när vi byggde Sambiblioteket, inte minst från stadsarkitekten i Härnösand, Claes Rogander.
Se bara till att inte göra om biblioteket till ett "hem" (något som man kanske försökte på 70-talet) eller en "arbetsplats". Biblioteket måste profilera sig, satsa på det som särskiljer och vara bra på det man gör. Även Sven var inne på att nya kompetenser behövs i biblioteket och att man skulle rekrytera bredare. Samtidigt behövs det bibliotekarier inom andra verksamhetsområden också.
Läs mer i Ikoner 2001:2 och 2002:1, artiklarna även publicerade på Svens webbplats http://www.polyvalent.se/.
Hela torsdag förmiddag fick irländaren Mark Comerford hålla låda om e-post, sökmaskiner och Internet i allmänhet. Mark är lärare på Institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Stockholms universitet och undervisar alltså blivande journalister i en 20p-kurs om Internet och källkritik. Ett mycket angeläget ämne påpekade han och undrade stilla om kvällstidningarnas journalsiter tog sådant på allvar.
Mark var en god pedagog, kunnig Internetanvändare, lättsam och underfundig föreläsare med irländskt temperament och ett svavelosande ordförråd. Hans variant av "hackande" var inte ämnat att ta sig in i hemliga system, utan att formligen hacka gamla utrangerade datorer i småbitar när humöret kokade över. - "En enorm tillfredsställelse som gör att man står ut med att arbeta med trilskande datorer även i fortsättningen. Självfallet plockar man sedan omsorgsfullt upp alla delar efter sig och återvinner eller källsorterar skrotet enligt gällande reglemente..."
Föreläsningen var verkligen konkret, full av praktiska tips, och efteråt hördes berömmande ord från alla håll och kanter, och mer än en föll nog också för den irländska charmen...
Jag skall inte ge mig in på att recensera den danska bibliotekskonsulenten Bente Buchehaves (Danmarks biblioteksstyrelse) föredrag särskilt mycket. Vid det laget var jag så nervös inför mitt eget anförande att den koncentration som behövs för att ta till sig visioner och projekttankar kring pedagogiskt arbete inom barnverksamheten, på danska, var svår att hålla vid liv.
Av det jag noterade skulle jag gärna vilja lyfta fram betoningen på professionalism, som än en gång dök upp. Skall något bli bra måste man ha tid och pengar att jobba på det sätt man vill och behöver. Skall man agera som en pedagogisk resurs i biblioteket måste man först få tid till att utveckla sina kunskaper och färdigheter.
Tumma aldrig på kvaliteten!
Så var det alltså Sambiblioteket till sist... Eftersom konferensen skulle handla om "framtidens bibliotekarie" så lade jag tyngdpunkten på hur vi jobbar i biblioteket, hur personalen upplever det och vad som är både bra och mindre bra i vårt fall. Hur ser framtidens bibliotekarie ut om han skall jobba i Sambiblioteket i Härnösand? Ni får fråga någon av deltagarna om de fick någon klarhet i det.
På pendeltågsperrongen efteråt samtalade jag bl.a. med konferensens ende närvarande student, snart klar med sin utbildning. Jag nämnde att jag tyckte att det saknades en röd tråd i konferensen, att den sökte få med så mycket som möjligt (för att locka folk från så många olika sektorer som möjligt?) och undrade om vi närvarande blev stärkta i tron på oss själva som framtidens bibliotekarier.
Då sade hon att hon hade hört det mesta som sades förut, att det var precis detta man pratade om och lärde ut på biblioteksutbildningen. Så gläd er på de bibliotek där ni rekryterar nyutbildade bibliotekarier idag. Om ni inte alltid själva känner er som framtidens bibliotekarie, så är det i alla fall rätt sorts folk som kommer ut från utbildningarna i Umeå, Borås, Lund och Uppsala!
Per-Erik
2002-04-26
|
|
"Framtidens bibliotekarie" 16-18 april i Sollentuna