| . | . | .
|
| |
var temat på årets ÖrnLitt som gick av stapeln 17-18/10 i Örnsköldsvik.
Dagens första talare var Theodor Kallifatides, denne grekiskfödde man med en stor kärlek till det svenska språket, började med att konstatera att språk och makt hör ihop vilket bl a påvisas genom vissa språks dominans under tidernas gång, såsom grekiska, latin, arabiska och nu engelskans dominans i världen. Sedan berättade han hur svårt det är att leva språklös, en tillvaro han själv upplevde under sin första tid i Sverige. Det är svårt att inte kunna tala, men det är omöjligt att inte kunna förstå, risken för missförstånd är stor. Språket är ju så mycket mer än ord, det är framförallt värderingar, etik och moral. Kallifatides poängterade därför att det viktigaste skälet till att lära sig ett språk är för att klara sig själv och bevara sin självrespekt. För att bli en hel människa, inte för att få ett bra jobb. Och detta gäller inte endast invandrare. För att kunna lära sig ett språk mer än nödtorftigt måste kärleken till språket väckas, vilket kan göras genom en bra text. Theodors kärlek till det svenska språket väcktes genom Strindberg. Om man endast behärskar ett språk nödtorftigt är man maktlös, och upptäcker inte heller om man blir lurad. Språket är alltså i allra högsta grad makt.
Elisabeth Reslegård, berättade engagerat om den landsomfattande kampanjen ”Lär för livet” som startade under årets Bok & Biblioteksmässa, och som går ut på att väcka lusten till det livslånga lärandet. Det handlar om att hitta rätt i det väldiga informationsflödet och omvandla information till kunskap. Med olika projekt vill man nå ut till både barn, ungdomar, och äldre. Nyfikenhet är nyckelordet.
Näste talare var Leif Alsheimer, universitetslektor. Under sina föreläsningar för blivande jurister hade han märkt att studenterna inte förstod vad han talade om, det var omöjligt att referera till någonting. Under sin skolgång hade man inte inhämtat tillräckliga kunskaper vare sig i historia, filosofi eller skönlitterära klassiker. Han talade även om vår tids fixering vid händelser, medan processer däremot inte upprör på samma sätt även om processer är något man kan göra något åt. Som exempel på händelser nämnde han Estonias förlisning att jämföras med alla trafikdödade och den 11 september att jämföras med alla som dör till följd av de amerikanska liberala vapenlagarna. Med information endast har man ingen makt. Man måste kunna placera in kunskapen i ett sammanhang. För att råda bot på denna sammanhangslöshet får Alsheimers studenter nu läsa både historia, ekonomisk historia, filosofi och ett stort antal skönlitterära klassiker. Läsandet stärker det kritiska tänkandet och språket, och språket är ju nyckeln till hela vår värld, till känslor, värderingar och moral. Frågorna är stundtals mer värdefulla än svaren. Att lära sig tänka själv och för hela livet, inte endast för yrkeslivet, och för studenterna att bli subjekt i sina egna liv borde, enligt Alsheimer, vara målet med högre akademiska studier. Dagsaktuella händelser och kunskaper föråldras däremot snabbt. (Corre curriculum kan beställas från HSU, Karin Agelii, 08-563 085 01)
Maria Modig, som skrivit boken Etik i vardagen talade bl a om den nödvändiga olydnaden. Om att makt är förmågan att handla och få något gjort och en förmåga att inte låta sig förtryckas. Om att man inte enbart ska lyda order utan tänka själv, ifrågasätta och ta eget ansvar.
Den första ÖrnLitt-dagen avslutades med sång och gitarrspel av Sten ”Kebbe” Johansson, som även berättade om sin tuffa uppväxt och om sina självbiografiska Kebbe-böcker. Under sin 33-åriga lärarbana har han kunnat konstatera att barn blir duktiga av att ta eget ansvar och om de får vara med och göra själva.
Dagens budskap kan kanske sammanfattas såhär: Läs, skönlitteratur och historia, du lär dig språket och förstår sammanhangen, du får förståelse för människorna och livet, du kan inte bli förd bakom ljuset, du har makt och blir en hel självständigt tänkande människa som tar eget ansvar.
Kerstin Ånäs och Hennelie Åkerlund
|
|
Ordet en Maktfaktor