| . | . | .
|
| |
I en gammal årsbok från Turistföreningen hittade konstnären Jan Stenmark teckningen på den förskräckta kvinnan som flyr staden med den vita domkyrkan i fonden. Han la till texten "Det var ingen ensam galning. Det var hela Härnösand". Den fick för något år sedan mången aftonbladsläsande härnösandsbo att gå i taket. Till saken hör att Dagens Nyheter i en landskapsserie alldeles innan påstått att härnösandsborna ansåg sig lite förmer än alla andra i Ångermanland. En offentlig ursäkt avkrävdes de båda tidningarna!
Jan Stenmark har fått efterföljare. En som också gärna bläddrar i gamla årsböcker och veckotidningar på jakt efter knasiga bilder som passar bra att sätta skruvade texter till är Martin Harris. Han jobbar till vardags som bilderboksredaktör på BonnierCarlsen och där har han just kommit med egna seriealbumet Iskall blandning, skruvad humor på din bekostnad. I sitt förord rekommenderar han läsaren att utrusta sig med galen vuxenhjärna och glatt barnasinne för största möjliga njutning. Han tycker nämligen om att skapa tvetydiga skratt. Såna där som först tre dagar senare får polletten att trilla ner och då förbyta flabbet till eftertanke. Allt gör han i kampen mot "härmapestadiet" dvs det stadium där en människa gör som alla andra och slutar tänka själv!
Martin Harris har en dagsaktuell bild med två barn i en sandlåda. De slåss om Klagosandvallen och Gazaremsan. Den ena hotar med att kalla på sin storebror Pelle som medlare om han inte får Golansandhögarna.
-Inte Pelle, han är ju din bror.
-Vad är det med det, då?
Självklart fastnar jag också för bilden på den stränga bibliotekarien, som sitter stelt framåtlutad över boken Straffsatser och bötesbestämmelser, med texten : Hon var en riktig bibliotekarie! En sån vars blick man inte gärna mötte över en försenad bok.
Kanske var det den blicken en man i Tidningen Ångermanlands kontaktannons tänkte på då han för några veckor sedan skrev: Kvinna sökes för romantiska skogspromenader. Alla svar beaktas, alla utom bibliotekariers!
Romantik är det väl sällan Hans Lindström uppehåller sig vid i sina seriestrippar, snarare ett slags rå vardagssex. Han är numera en väletablerad skämttecknare med bidrag lite varstans i tidningsvärlden. Utan att ta alltför mycket vid sig fick han nyligen sparken från Finanstidningen och den amerikanska tidskriften Hustler. De tyckte han "struket läsarna mothårs och tecknat lite väl långa limousiner". Annars gäller censursaxen de flesta gånger att han gått över gränsen för det mest förbjudna dvs skämtat om död, sex, våld osv.
För att visa en mer seriös sida av sin personlighet doktorerade Hans Lindström i filosofi för ett tag sedan. Skrattet åt världen i litteraturen är titeln på hans avhandling, som är intressant men inte lika rolig att läsa som det nyligen utkomna seriealbumet Amore (Carlsen Comics). En av figurerna i albumet är hunden Lennart. Det är han som stretar och drar i kopplet och gärna tar sig ett pikant nyp bakom hörnet med någon fin pudelfröken. En annan återkommande figur är den storbystade valkyrian med spetsiga glasögonskalmar och ständigt lika rapp replik på tungan. Det är hon som t o m kan få en riktig karlakarl att sloka. Hans Lindström säger sig vara feminist och att hans uppdrag är att "attackera, blotta, trakassera och skratta ut Gud och hela världen".
För övrigt kan jag bara instämma med flickan i Martin Harris album, som gillar att klä sig som en levande streckkod:
-Jag har läst hela boken, och jag tyckte den var bra, men så är jag ju inte recensent på någon dagstidning heller.
Intressant är också att notera att trendsättaren i känd damtidning framhåller bibliotekarien som årets inspirationskälla: allvarlig, akademisk och fruset sexig. Klär bäst i 50-talsstilettskor!
Karin Lundquist (slutat)
|
|
TVETYDIGA SKRATT